Julen för mig
Nu närmar sig julen med stormsteg - storm i ordets rätta bemärkelse om man ser till vad vi haft och kommer att få vädermässigt. Nu var det inte vädret jag skulle skriva om utan om julen. Julen är väl den tid som påverkar oss mest och det på helt olika sätt.
För mig som mamma innebär dagarna innan jul en otrolig massa stress, Detta verkar vara något som går i arv genom generationerna. Min mamma hade det stressigt, min mormor hade det stressigt och nu kommer som sagt jag få det stressigt. Det är något man får leva med tydligen.
Julstädningen ska göras, men egentligen är det ju som vilken städning som helst. Julpyntet ska fram, juldukar, ljusstakar. Ja man springer omkring som en jag vet inte vad och tar bort vanligt pynt för att sätta upp jultomtar och andra julsaker i sin färgprakt.
Så något jag absolut inte få glömma - julklapparna. In till den stora staden. Trängas med andra julklappshandlare. Vi människor blir nu som myrorna i en myrstack, men myrorna är nog mer organiserade än vi som stressar, trängs och knuffas i affärerna.
När man så går omkring där och handlar så ser man en person som står och samlar in pengar i en bössa. Pengar för att andra som av olika anledningar inte har möjlighet att fira jul som mig och de mina. Pengar för att dessa också ska kunna få en lite annorlunda helg. Jag skänker alltid en slant i dessa bössor. Jag gör det nog delvis för att döva mitt eget samvete, men även för att jag kanske hjälper till att göra någon glad om så för bara en kort stund.
Så går resan hemåt med paketen jag inhandlat. Väl hemma kommer jag på att jag glömt och köpa en eller två saker. Tänk jag lär mig aldrig för detta händer varje jul.
Då är väl julklappshandlandet slut för detta år då? Nej då. Nu ska jag in och låta dottern handla sina julklappar. Så in i trängseln igen och nu ska man hålla reda på en liten flicka som knappt syns i folkvimlet. Det gäller att hålla henne hårt i handen. Som tur är ska hon inte handla så mycket, men hon har istället svårt att bestämma sig om färger med mera. Ja det går åt en hel dag.
Nästa dag ska jag in med sonen i denna julträngsel så han också får handla. Till skillnad mot sin syster så får man aldrig hålla honom i handen - stora starka karln. Ja hittills har det alla år slutat med högtalaranrop: "Kan mamma till XX hämta sin son i informationen". Rodnaden syns nog otroligt bra i mitt ansikte när jag hämtar honom. Det lär bli samma sak i år också misstänker jag.
Julaftonen kommer närmare och närmare. Det blir dags att göra julmaten. Julskinkan, Janssons frestelse och allt annat som måste förberedas. Sedan ska det kokas knäck och kola. När allt detta är klart rinner svetten för köket är som en bastu.
Jaha så är det dags för julgranen, som min pappa så snällt fixat i skogen åt oss och tagit hem. När det gäller julgranspyntandet kommer jag ganska lindrigt undan. Jag behöver bara sätta upp ljusslingan och de saker som ska sitta högst upp. Allt det andra slåss barnen om att sätta upp.
Sedan är det så att djuren i det fria ska ha sitt också och jag lägger ut god mat åt fåglarna och rådjuren med flera djur. Även de ska få fira jul.
Nu är nästan allt klart. Då som en blixt från klar himmel - julklapparna jag glömde att köpa har jag ännu inte köpt. Snabbt iväg till stan för att handla dem. Slut i affär efter affär. Vemodet och uppgivenheten börjar få ett hårt tag i mig. Tårarna och frustrationen är på väg. Då hittar jag dem och lyckan är fullkomlig.
Julaftonen inträder. Julbordet görs så småningom i ordning och en känsla av stillhet kommer över en. Bara en kort stund. "När ska vi dela ut julklapparna?" "Får vi öppna paketen snart?" Friden den har försvunnit. Kalle Anka på TV:n lugnar barnen ett tag.
Så äter vi och sedan blir det dags för dagens begivenhet: JULKLAPPSUTDELNING. Två barn som är på väg att gå upp i atomer av spänning.
All denna stress är ingenting när man ser barnens lycka. Det är nog också något som går i arv hos oss mammor att få se barnens lycka.
Så här har julmånaden och julen för det mesta varit hemma hos oss och jag misstänker att det blir ungefär samma i år.
Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld
Man ser dig framför sig.
___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________
Medarbetare på Vilda västern iFokus
Fullkomligt älskar julen. Men visst kännen man igen sig i den här artikeln. Stress och åter stress, men så ljuvligt det är då man sätter sig till bord och avnjuter den goda maten på bordet. För att senare så tösens underbar bruna ögon lysa då det öppnas julklapparna. Vilket hon är så värd efter ett jobbigt år i skolan.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥
Minna kära damer!
Visst känns det igen! MEN- ni måste ju själva erkänna att det är delvis självförvållat. I yngre år led min fru och jag av precis allt detta som ni nämner, tills vi bestämde oss NEJ, nu är det slut. Julklappar enbart till barnen, julpynt-ja det vi vill ha. Städning-ja om vi hinner. Jul mat, endast det vi tycker om och inte allt! Köp det färdigt- om du absolut inte VILL göra det.
Samman fattning= Gör de JUlbestyr du gillar, strunta i resten!
Resultat= Vi blev lungnare-barnen blev lungnare- Vi firade JUl.
När jag och min fru var unga så drog mina föräldrar i mig och hennes i henne för att vi skulle fira jul hos dom. Det blev ett åkande fram och tillbaka på julafton, jullunch där och julmiddag där, Någon som alltid var missnöjd.
Vi beslöt oss för att när våra barn får familje inte ställa några krav på dem.
Vilket var mycket bra beslut, för min dotters svärföräldrar har "TRADITIONER PÅ JUL SOM INTE GÅR ATT RUBBA", men då dom är vänliga mäniskor så fick dom ju problem "hur skulle vi(jag +fru) få träffa våra barnbarn på julafton" dom bjöd oss till sin jullunch.
Så så här ser min Julafton ut sedan cirka 10 år tillbaka, vi går upp i lungn och ro, åker bil i cirka 10 minuter till en jullunch (enligt alla Halländska bondtraditioner) träffar våra barnbarn (+dotter) dom får sina julklappar. Efter några timmar åker vi cirka 30 minuter bil ner till min son äter julmiddag, (efter som min svärdotter absolut vill göra riktig julmiddag) träffar dom barnbarnen ger dom julklappar. Efter några timmar åker vi hem, sitter i soffan tar ett glas glög eller vin, lite julgodis ser på TV och har det bra.
Kan ett pensionärs par ha en bättre jul?
Julen är någon som får min dotter att spinna loss i piruetter.. För henne är det så viktigt. Det är tiden då vi bara njuter och äter gott. Det är bit närmare hennes födelsedag som hon väntat på, som alla barn gör och hennes infaller några dagar efter jul. Samtigt är en den familjens tid. och eftersom min dotter inte haft det så lätt i skolan är det hennes "egen" tid. Familj, ingen skolan, födelsedag. god mat.. Ja allt finns inom dessa dagar för henne. Så här hemma är julen stor. Men min far var en "redig" småläning som höll på traditoner till hundra.. Maten och bordet var det viktigaste för han.. Vilket sitter djupt rotat i mig också.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥
Alla här, Leffe, Gittan och Eva har så fina tomte utstyrsel.
Men jag ska be att få visa en bild på mig i "Tomtetjänst" !
Har varit tomte på min arbetsplats i minst 14-15 år, på barnens julfest.
Kan till min CV också lägga att jag har knäckat extra som tomte på några dagis, när min dotter och fru jobbat i "barnförvaringssvängen"
#5 Underbart. Jag har bara varit tomte åt mina systrars barn
Janne vad stilig du är!
___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________
Medarbetare på Vilda västern iFokus
Underbar bild JanGBG
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥
Nu är det snart jul igen.
Var positiv -må bra
Det finns bara en sak att säga.
TA DET LUNGT, gör bara det du vill göra, fira jul.
Då är det två veckor kvar till den dagen man såg fram mot varje år när man var ung
Jo julen börjar närma sig, men jag tänker inte hetsa!!!
I gåt tog mitt äldsta BarnBarn (flicka 18 år) sin farmor (min fru) på en Busresa till någon Julmarnad i resan ingick ett julbord.
Dom kom hem med lite tomtar och pysel och godis ( vi har väl inga tomtar? bara två kartonger i källare)
Men dom hade haft roligt!
Jag fick inte följa med (även ett frivilligt val) så jag gjorde mig en riktigt god middag med fläskött och kyckling samt två såser Gul och Brun, rostad klyven potatis med skalet kvar. Grönsaks sallad med kryddor och feta ost och dressing.
(Är det någon som kan förstå varför jag blir så tjock?)
Starta ny diskussion