Sommaren innebär många förändringar i de dagliga rutinerna. Barnen hemma från skolan. Värmen tär och vad ska man göra för att klara den. Den oövervinnerliga kampen mot insekter av olika slag.

Tänk bara när man ska sova. I mörkret hör man ett surrande som gör att man inte kan sova. Elaka mygga! Surrandet tystnar och så ska man försöka sova igen. Då har man blivit svettig. Det är bland det värsta jag vet när jag ska sova. Ja till slut känner man hur man börjar komma in i drömmarnas värld.

Då kommer gubben och ska lägga sig. Ja och så är man vaken igen. Efter en stund svettig och vaken i mörkret så hörs en myggas surrande och en sovandes gubbes andhämtning. Man går upp. Tittar in till barnen och de sover så gott. Hunden tittar lite sömnigt på mig. Vad gör matte uppe mitt i natten? Fixar en kopp kaffe. Tar på mig morgonrocken och går ut på verandan och kurar ihop mig. Sitter där och njuter av tystnaden och den svaga, men svalkande brisen.

Sedan är det dags att göra ett nytt tappert försök att sova. Gubben sover som en stock helt ovetande att det inte går att sova i denna värme som råder, att det inte går att sova med denna surrande mygga. Till slut lyckas jag somna.

Då verkar det vara dags att gå upp. Gubben ska till jobbet och barnen vill ha frukost för att skynda ut. Alla tre tittar på mig: Vad du ser trött ut mamma efter en natts sömn!!!!!!! Jag muttrar något ingen hör vad det är och visar ett konstgjort leende medan jag räknar till tio. Sedan kommer det från mig sammanbitet: Ät och håll tyst!

Nu tycker du nog att jag är otroligt negativ om sommaren. Nej då, det är jag inte alls. Tänk att ha de sommarglada barnen hemma hela tiden. Det är underbart och jag är lycklig. Jag tror man måste vara mor för att förstå den känslan. Tänk att sitta ute och äta bland blommorna. Det är härligt att gå ned till sjön och sola och ta sig ett bad. Det är inte så noga vad man har på sig. Kor och hästar ute i hagarna.

Det är dags att planera semestern. Gubben och jag diskuterar vad vi ska göra - diskutera och diskutera. Jag tycker si och så och han håller med, men kommer ibland med en kommentar att det och det hinner vi inte. Han säger det så lungt och sakligt att det blir som han säger. Barnen säger sitt, men inte lika lugnt.

När planering är klar så upptäcker jag att det jag tänkt knappt finns med. Det är barnens och gubbens planer som gäller. Det står djurpark på djurpark. Borås, Öland, Kolmården, Furuvik och Skansen. Jag kommer med kommentaren: Vi är ju där varje år!. Svaret: Och…. Jag skakar på huvudet och muttrar att vi borde se något nytt. Då kommer det från alla tre på en gång: Det har blivit ungar i djurparkerna. Jag suckar, men tänker på lyckliga barn - gubben räknas dit också för han blir barn på nytt.

Sommaren är underbar med sol, djurparker och övrigt djurliv, semester, lyckliga anhöriga. Detta överväger allt negativa.

Hoppas att det är lite västerntema i djurparkerna. Ja visst ja - jag fick en önskan uppfylld - ett besök på High Chaparall!