Djuren

Cowboyhästen

2010-08-28 15:04 #0 av: JanGBG

En boskapsherdes "levande verktyg"

cowboy8.jpg

Skulle nog inte skriva den här artikel, då jag  vet så lite om hästar.

Men läste här på sajten om Quarter Hästen och blev intresserad av Cowboy hästen. Började leta efter fakta att läsa, den finns faktiskt en hel del skrivet om hästar i Vilda Västern framför allt om boskaps hästar. Jag vet att jag är en tråkig typ som ska ta död på alla trevliga myter och legender, men har en passion för det historiskt riktiga.

Sanningen om Cowboy och hans häst är inte någon "Du Gamle Svarten, den bäste här i världen - historia", utan en ganska grym berättelse om en boskaps herde och hans "levande verktyg" HÄSTEN.

För att förstå det hela bättre så ÄGDE aldrig Cowboyen dom hästar han red i jobbet med boskapen, det gjorde ranchägaren eller den som ägde hjorden som man drev till uppköparna. Däremot så ägde han sadeln som han använde!

Det är enkelt förklarat, man fick ta stora risker med hästarna i driften av en boskapshjord. Om Cowboy skulle äga sina hästar så ville dom inte ta dom riskerna. Sadeln där emot var dyr och måste skötas ordentligt för att hålla, därför skötte cowboys sina sadlar ordentligt dom fick ju stå för kostnaden om dom gick sönder.

Boskapsbaronerna var inte villiga att betala mer än 35 dollar för en inriden häst på den här tiden 1870-1890. Inridaren fick 5 dollar för varje häst och det fick inte ta mer än fyra till sex dagar per häst för att få den så dresserad att den vanlige cowboyen kunde ta över. Inridningen utfördes för det mesta av specialister som reste runt mellan olika rancher och läger där man höll på att driva ihop boskap. Själva inridningen var en grym historia som kallades "bursting" eller "breking" där varje försök från hästen att bli fri mötes med piska och sporrar. Det gällde att bryta hästens vilda natur och ge den en lektion i fruktan och underkastelse som den aldrig glömde. Inridaren kallades följaktligen "the Buster". Hästarna var normalt  4 år gamla och vägde cirka 400 kg, det är väl ungefär 100 kg mindre än Quarter hästen idag. Ranch hästarna hade det betydligt bättre än de hästar som man drev ihop till boskaps drifterna, dom var ganska slut när man kom fram till järnvägen, få av dem lönade det sig att driva tillbaka utan dom såldes billigt på plats.  Hästen var ett verktyg för att driva den dyra boskapen, Talande är att Cowboyen som hade hand hästarna på boskaps drifterna hade sämre betalt och lägre status  än de Cowboy som jobbade med boskapen.

Anmäl
2010-08-28 15:38 #1 av: Leffe

Där ser man. Att cowboyen inte ägde hästen det skulle man kanske kunna lista ut då det verkade som det alltid fanns extrahästar med på driften.

Anmäl
2010-08-28 16:57 #2 av: JanGBG

Guld i munFör att klara en drift av boskap så behövde varje Cowboy cirka 6 till 7 hästar. Det gör att remundan var på 60-70 hästar. Ett Cowboy lag var ofta 10 man om det var en stor hjord. Mycket pengar på den tiden.

Anmäl
2010-08-29 19:01 #3 av: byggarn30

Det finns ju några digniteter som tror sig veta att en häst som "bryts in" inte blir en lika bra häst som en som tränas med mer pedagogik.

Monty roberts t.ex.

Natural Horsemanship

 

Eller Hempfling i Andalusien. Han påstår i någon bok att en del av hans kunskaper om hästar har han lärt av munkar som fört vidare Tempelriddarnas egendomliga och nästan övernaturliga hästkunnande.

 

Så låt oss hoppas att åtminstone Montys kunskaper tillämpades på hästarna i Vilda Västern. Glad

Anmäl
2010-08-29 20:37 #4 av: JanGBG

FörvånadDet stämmer säkert! Men verklighetens Boskapsbaroner brydde sig inte om ifall det blev en bättre häst eller ej, den skulle bara göra sitt jobb i några månader under driften av boskap till järnvägen för billigaste prisGuld i mun

SkrattandeNär vi talar om stridshästar för riddare så är det en helt annan sak. Dom hästarna KOSTADE EN FÖRMÖGENHET på den tiden, dom valdes ut när dom var föl och tränades otroligt väl, lärdes en massa konster som på den tiden var livsviktiga för att deras ryttare skulle överleva.

Guld i munÄven senare tider kavallerihästar var dyra, Under stormaktstiden godkändes endast stora (på den tiden) vallacker helst bruna 5 år gamla med jämnt sinnelag till att bli remonter, som fick lång utbildning.

Obestämd Stora skrev jag! Karl XII.s reglemente föreskriver mankhöjd på 1,44! Det är väl en ponny i dag? Men dom var inte stora kavalleristerna på den tiden.

Anmäl
2010-08-30 17:55 #5 av: JanGBG

Guld i munPå tal om pengar och priser på hästar, läste att på 1320-talet kostade en Stridshäst mellan 150-250 Marker silver. En Stor drag Oxe inkörd kostade 3-4 marker, detta i Sverige (Götaland/småland).

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.