Jag ska hämnas del 4
Skulle jag klara två revolvermän i öppen strid. Jag måste ju överleva för att kunna hämnas mina föräldrar. Tänkte på vad min mentor sagt: Var cool!
De orden slog mig när jag stod utanför saloonen och ropade på de två mördarna där inne. Självklart skulle de komma ut med dragna revolvrar.
Snabbt som tusan kastade jag mig bakom en vagn som stod i närheten på gatan. Det var inte en sekund för tidigt. Kände vindraget från kulan som var riktad mot mig. Jag var i skydd, men de var inte de. Jag drog siktade och sköt den ena i benet. Han föll och tappade sin revolver.
Den andra vände för att fly in på saloonen. Jag skrek att man är morsk när det gäller försvarslösa kvinnor, men inte mot ett dödligt vapen. Jag gav ingen pardon utan sköt. Kulan träffade honom i ryggen och han sprang två steg innan han föll framlänges.
Den jag skadskjutit i benet satt och skrek av smärta. Hans revolver låg en bit bort. Jag gick fram till honom och ställde ena foten på hans skadade ben. Han gallskrek. Jag skrek gråtande åt honom om han kunde förstå hur min mor led när hennes man blev skjuten och hon våldtagen samt sedan en pistol mot pannan.
Svaret blev att hade han sin revolver så skulle jag vara död. Jag stod med min revolver i handen. Du ska få en chans att döda mig sa jag och sa att han kunde ta upp sin revolver och försöka skjuta. Jag sparkade hans vapen mot honom. Han tittade på mig och på sin revolver och på mig igen. Sedan sa han att jag skulle skjuta honom innan han hann ta revolvern. Nejdå sa jag. Du måste ju ha revolvern för att kunna döda mig så ta upp den du.
Han gjorde en snabb rörelse och fick tag på vapnet och riktade det mot mig. Då sköt jag. Kulan gick rakt in i hans panna och han föll bakåt - död.
Nu kände jag en revolverpipa i ryggen och en röst som sa att jag skulle släppa revolvern. Jag gjorde så. Sedan blev jag omkullknuffad. Med en revolver i handen stod stadens gamla sheriff. Med en pistol i ryggen blev jag förd till sheriffkontoret och inlåst i en cell.
Problemen nu var att domaren skulle komma först om en vecka. Sheriffen var en gammal gubbe. De jag dödat hade många skurkkamrater. Hur skulle nu detta sluta. Skulle jag bli utlämnad till lynchmobben?
Ja detta var del 4 av "Jag vill hämnas". Del 1 hittar du här, dle 2 här och del tre här.
___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________
Medarbetare på Vilda västern iFokus
Jag har läst allt om revolverstrider i verkligheten som jag har kunnat komma över under cirka 40 -50 år.
Som EvaG beskriver sjäva striden är verkligt realistiskt, det var just så som det gick till i många fall. Till och med skjuta sårade och folk i ryggen när dom flydde.
Bra Eva, vi slapp " fast draw", det har nästan aldrig funkat en mot två.
Jag måste ju överleva annars är ju den här dumma westernberättelsen slut
___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________
Medarbetare på Vilda västern iFokus
Det är illa fall fegt
Våldtäcktsmän och kvinnomördare har inget annat att vänta!
Vita Kvinnor var ju en riktig BRIST på i västern, om mam mördade en kvinna så hjälpt det inte med något försvar om inte Domstolen hängde dig så gjorde mobben det.