Annons:
Etikettmänniskan-i-västern
Läst 4568 ggr
JanGBG
2011-02-02 19:10

Oxdrivaren kap-6

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

I ett av husen i stan fanns en frisör, men han hade delat av en bit av lokalen till en liten affär där en kvinna och hennes dotter drev en liten rörelse med lagning av trasiga kläder men sålde också lite tyger och kläder.

Kvinnan satt bakom en handdriven Singer symaskin och lagade en skjorta, när jag kom in. Hon tittade upp och frågade vad jag ville ha.

Jag ska ha ett sorgetåg för min fru, jag vill ha ett svart brett band att ha om armen, sa jag. Den blick jag fick var inte god, men driver du in skatter så blir du inte populär.

Visst, Mr Carson, men borde ni inte också köpa en vit krage och ett skjortbröst av mig, sa hon med en blick på min blå skjorta utan krage. Er fru var ofta kund här, så jag och min dotter kommer att gå i sorgetåget, jag har med mig bandet då, så knyter jag det med en roset på er. Kinesen längre ner på gatan kan ge er kostym en pressning och uppsnyggning. Er fru var ingen dålig människa, trots att hon var bordell madam, Mr Carson. Det är inte lätt att vara ensam kvinna här.

Det kändes riktigt bra att höra någon säga något gott om Kate, men jag kände att kvinnan inte tyckte om mig.
Kan er dotter möjligen plocka en bukett blommar till mig, jag vill ha något att lägga på graven, självklart betalar jag henne, sa jag.

Visst kan hon det, svarade kvinnan.

Blåsorkestern var fyra man, trumpet, tuba, flöjt och en trumma.
Jag gav dem en dollar var som extra tips för att dom inte skulle spara på luften.

Man blir törstig av att blåsa så mycket, sa den lille runde mannen som ledde dem.
Jag tog fram två Whiskyflaskor, gav dem till "Franska Louis" som tillsammans med resten av Kates flickor hade samlats för att gå i tåget. Hon tog snabbt fram en liten bägare ur sin väska, hällde upp och gav till mig.
Skål för min fru Kate, må hon vila i frid, sa jag och tömde den.
Orkestern och resten av tåget lät sig också bjudas.

Kvinnan från affären kom fram och knöt en svart roset med långa band på min arm, hennes dotter gav mig en bukett av ängsblommor, jag stack till henne en dollar för besväret.

Whisky flaskorna gjorde att det blev några till i tåget och så satte vi igång Nog blåste dom så det hördes, dom flesta i stan kom ut och ställde sig att titta.
När vi kom fram till graven såg jag att den hade blivit tillsnyggad och en sten hade kommit på plats.

En rödbrusig karl som gått med i tåget gick fram till graven han bar prästkrage och började sjunga en psalm, orkester och Kates flickor stämde in. Sedan läste han ett stycke ur bibeln, avslutade det hela med några ord om att allt är förgängligt. Vinkade sedan fram mig.
Jag gick fram till graven. Tog tyst farväl av Kate och lade ner blommorna. Då kom känslan av inre frid över mig, jag hade fått ta farväl av henne.

"Franska Louis" höll upp en halv flaska Whisky.
Om vi får den så spelar vi på hemvägen också, sa orkesterledaren.
Med orkester i spetsen blåsand en psalm började Kates sorgtåget gå mot staden.

Tänk att Madam Carson fick en så ståtlig begravning, musik och fri whisky, sa en man i tåget, hon var ju bara en hora!
Det kanske hon var men hon var min fru också.

När vi var framme, kom "Franska Louis" fram till mig.
Jo, vi delade upp Kates klänningar och saker oss i mellan, sa hon. Ville du ha tillbaka dem?
Nej, behåll dem , sa jag och skakade på huvudet.

Kvinna från affären kom fram till mig, hon såg inte lika bistert på mig nu.
Nu vet du hur det är att lägga någon man älskar i graven, John Carson! Jag var 13 år när du skött min far, jag spottade på dig då, men du har nog fått ditt straff nu, jag förlåter dig inte, men jag vill dig inget ont längre. Kommer du ihåg " Dom Mexikanska banditerna"? sa hon
Nu visste jag vem hon va

Annons:
Leffe
2011-02-03 14:12
EvaG
2011-02-05 09:00
#2

Får ju nästan en tår i ögat.

___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________

Medarbetare på Vilda västern iFokus

Upp till toppen
Annons: