HÄMNDEN

Jag höll på med att köra in två unga oxar när dom fem ryttarna red in på gårdsplanen.

Countysheriffen, Stadssheriffen och hans Deputy sheriff och bakom dem Ranchägaren Jonsson och hans förman. Det var mäktiga man som jag hade fått besök av.

Har du haft besök av två män? frågade Countysheriffen. när dom hade suttit av.

Nej, svarade jag. Vem skulle det vara?

Två män från Texas har förhört sig om dig och frågat efter vägen till din ranch. Dom har inte setts till sedan dess, svarade han. Deras packning ligger fortfarande på hotellet.

Vi vill titta oss omkring här i din stuga, sa Stadssheriffen.

Har du befogenhet till det frågade jag honom.

Nej, men jag har, sa County sheriffen, så bråka inte med oss.

Kate stod i dörren med sitt barn i armarna, hon blev brutalt undanskuffad av  Stadssheriffen och hans medhjälpare, när dom gick in och sökte igenom min stuga.

Nå, sa County Sheriffen, när dom kom ute.

Det fanns inget som tyder på att dom har varit här, fick han till svar.

Sa dom vad dom ville mig eller hade dom någon efterlysning på mig, frågade jag.

County Sheriffen skakade på huvudet. Nej, det vet vi inte, svarade han.

Då kanske vi ska prata klartext, jag tror att Mr Jonsson har en överlåtelse på min mark och en summa pengar i fickan, hade ni hittat något som binder mig till dom här två okända försvunna männen hade ni  arresterat mig och Jonsson hade tvingat min fru att skriva under överlåtelsen. Uppenbart så har ingen av er "Polismän" pratat med dessa män för då hade ni vetat vad dom vill mig! Dom kanske skulle köpa Oxar eller har smitit från räkningen på hotellet? sa jag. Har ni kollat att dom inte finns på Mr Jonssons ranch, för ni vill väl inte inbilla mig att han har ridit hit för några "luffare" som har försvunnit?

Hej, ta det lugnt , sa Jonsson. Jag har inte med deras försvinnande att göra. Men han var röd i ansiktet, jag hade träffat rätt om pengar och överlåtelse. Sherifferna stod och såg besvärade ut dom hade inte vänta sig att jag skulle opponera mig, en liten fattig ranchägare.

Vad ska ni "köpta" Polismän göra nu? Skjuta ner mig och min fru och säga att vi gjorde motstånd?

Jonsson vände hästen och red därifrån följd av sin förman, så långt vill han inte gå. Sherifferna satt upp och följde honom, nu när dom inte hade något legalt ärende här.

Tre dagar tidigare hade Kate åkt in till samhället men kom tillbaka ganska snart, hon hade halvvägs mött en fattig gris farmare  som var granne med oss några km bort och hans hustru , och fått reda på att det var två män som sökte mig i stan, hon vände direkt.

När dom red in på gårds plan stod Kate i dörren . Jag hade gömt mig bakom den coralen som jag hade byggt i sten för våra drag och riddjur.

Vad har du  Carson? frågade en av ryttarna henne .

Jag kom fram och gav mig till känna. Samtidigt drog sig Kate in i huset och stängde dörren.

John Carson, det tog mig tid att förstå att det var du som dödade min bror, men när jag fick höra att Brewester din gamle arbetsgivare ägde AT-ranchen, då förstod jag. Det tog mig nästan ett helt år att hitta dig, nu kommer du att få ångra vad du gjort och när du är död ska vi roa oss med din unga kvinna, sa den äldre av ryttarna.

Då small det från ett av fönstren, Kate hade tagit min gamla P&H Musköt, öppnat fönstret och skött mot ryttarna. Hon missade ryttaren som hade talat men träffade hans häst  som stöp. Då drog jag min revolver och skött den andre ryttare som vid skottet hade fått fullt upp att ta hand om sin skrämda häst. Bytte snabbt vapen till min .44 m/58, spände hanen gick fram till den förste mannen som kämpade att komma loss från sin häst och dra sin revolver. När han knästående började höja revolvern mot mig,  tog jag lugnt och noga sikte och skött honom i bröstet med två skott. Sitta till häst i en revolver strid är det sämsta man kan gör och dom fick betala för det.

Vilka är dom, vad har du gjort som gör att dom ville döda dig? frågade Kate som med skräck i ansiktet   när hon kom ut ur stugan.

Han som pratade heter Masterton, jag hindrade honom från att förgripa sig på en liten flicka för många år sedan och för ett år sedan dödade jag hans bror i en revolverduell. svarade jag, lade inte till att jag hade fått betalt för att utmana  brodern.  Den andre var en av hans brors  vice sheriffer .

Kate tittade alvarligt på mig, hon förstod allt för väl.

Så det var därifrån pengarna kom till läkaren och vistelsen över vintern i stan för mig när jag fick pojken . sa hon lugnt.

Dom var sadister och ogärningsmän båda två, så tyck inte synd om dem.  Nu måste vi få bort dem här ifrån.

Jag drog med hjälp av två oxar upp den döda hästen och kropparna på  min stora vagn,  lade en spade och hacka i . Letade igenom deras tillhörigheter och såg till att allt kom upp på vagnen.

Jag är tillbaka i morgon , tidigt på förmiddagen, kom ihåg "inget har hänt" och "ingen har varit här". Frågar dom efter mig så är jag och letar efter en förrymd oxe. Sedan körde jag iväg från ranchen.

Cirka fem km från ranchen fanns en  sänka som i botten har mjuk jord och sand, här stannade jag. Började att gräva, när mörkret började falla tog jag fram en lyckta och spände fast den på tistelstången, som jag reste så den lyste över den stora djupa grop som jag höll på att gräva, nästan hela natten höll jag på  att gräva. När gryningsljuset började komma tog jag oxarna till hjälp och drog ner hästkadavret och kropparna i gropen . Ledde fram den andra hästen till gropen och skött honom för pannan  så han föll ner i gropen, lät alla deras tillhörigheter hamna på samma ställe innan jag grävde igen .

Nu fanns det inget som kunde bevisa att dom varit hos mig eller vad som hänt dem. Men det var nog ingen som skulle sakna dem. Men deras död kunde tas som förevändning att komma åt min ranch, det ville jag undvika.  Jag hade ju Kate och pojken att tänka på.

SLUT